Längtan

Jag har suttit inspärrad i en flott kurslokal i Hufvudstaden mellan 8-17 idag.
En viktig kurs med trevliga medarbetare, god lunch och intressanta ämnen och diskussioner. 
Men jag var inte där på riktigt. Jag hörde vad som sas, uppträdde normalt, lärde mig det jag skulle och var social, prydligt klädd och ordentlig.
 
Men jag var inte jag.
Jag tog på mig min jobboutfit och klev in i min roll och gjorde som alltid det jag skulle och jag trivdes t.o.m riktigt bra men mitt hjärta och själ förblev hemma till skogs. Hos mina djur, i mina skitiga kläder, med vind i håret och kalla kinder.
Då är jag jag.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0