Arbetsdag

Kalle och Ärtan har förgyllt tillvaron för en massa människor i Sköndal, söder om Stockholm.
Vädret lämnade ju lite mer att önska idag men Sköndal är så skönt att det inte gjorde så mycket att det blåste in regn i örat på oss under större delen av arbetspasset.
 
 

jobb

Imorgon hägrar en riktig gryningsräd. Kalle och Ärtan ska åka och göra rätt för brödfödan.

Mina drömmars hage

I åratal har jag gått och drömt mig bort i en gammal hage här i trakten. Den är alla hagars urmoder, en förebild för alla hagar, den har helt enkelt allt det man kan begära av en hage.
Där råder total harmoni och en frid som knappt går att beskriva. Den är ca 4 hektar, kuperad och varierad och framförallt ligger den helt avgränsad från allt och alla.
 
Där finns våra pojkar nu. 
Jag kan knappt tro att det är sant, att våra djur ska få vistas där i minst fem sköna månader! 
Lyckan är fullkomlig. 
 
Vägen dit. Hussen med sin kamel.
 
Betessläpp för andra gången i maj.
 
Hoppas nu att pojkarna har samma känsla för den här platsen som jag annars blir jag faktiskt besviken på dem men de brukar ha sinne för frid och harmoni så jag tror det här blir bra.

vad vi gör?

Tja, inte mycket...
 
Softar rätt mycket i ligghallen
 
Tränar praktikanten. Eller var det praktikanten som tränade kamelerna eller hur var det nu då?
 
Och så käkas det äntligen gott gräs och så slöar vi lite till.

we have a winner!

Nu får ni sitta ner i stolar och soffor för nu ska jag strax släppa den rätt otippade vikten på Smirre.
Men först måste jag förklara varför det är som det är så ni inte känner att ni behöver ringa länsstyrelsen, jordbruksverket, wwf och polisen.
Kamelernas viktcykel är ungefär som hästarnas är tänkta att vara, de äter sig tjocka på sommaren, tar av reserverna under vintern, hövägrar när de fått syn på de första gröna stråna som sticker upp, släpps på bete, äter sig feta och så börjar allt om igen. 
Och just nu har de släppts på bete efter ett par veckors petande i maten så nu var det två spinkiga kameler (fast fortfarande med fina reserver på ryggen) som gick ut på bete och Smirre vägde då endast 470kg!
 
Stort grattis Annalena som gissade närmast med sina 537kg!!!
Och till er andra: hav förströstan - det kommer fler chanser!
 
 

ledig dag

Så då har vi:
 
Varit i skogen
 
 
Njutit av våra harmoniska sommarkameler
 
Byggt på vår nya hage. Stor hage. Fem rader taggtråd ska bort. Tre nya rader med eltråd ska dit. Inklusive 3 nya isolatorer på varje stolpe. Och en massa stolpar som ska bytas. Och grindar ska tillverkas. Osv osv. Mycket jobb. Phu.
 
Kört Ärtan utan hamna i dikena har jag också lyckats med.
Var tvungen att träna lite också för imorgon ska Ärtis och jag åka iväg på en körlektion! Är så peppad och taggad och allt vad det heter, ska bli så roligt även om vi är helt ohjälpligt obildbara;)
 
Kan ju också passa på att berätta att eftersom det här ska vara en glad och positiv blogg handlar den inte så mycket om min älskade Aska just nu. 
Askas ben vill inte bli bättre men hon får all tid och omvårdnad i världen och jag hoppas ju självklart på en vändning snart men allt är verkligen svårt och sorgligt just nu. Det känns som att livet är lite satt på paus och jag gör mitt yttersta för att fylla min tid med så mycket annat som möjligt för att inte riskera att bli galen på allvar.
 
Och tillsist: Glöm inte att lämna in ditt bidrag i Smirnoffs vikt-tävling. Ni får några dagar till!
 

på plats

...och där kom regnet. 
Men nu är iallafall pojkarna på sommarbete, känns lika speciellt varje år:)
 

snart...

... går jag hem från jobbet och släpper kamelas på sommarbete!
 
Så regnar det konstant f.r.o.m kl 18 i Stockholmstrakten idag så är det mitt fel.
 

Kamelfrågesport

Kalle och jag har varit på jobb. Med oss hade vi en superduktig praoelev, helt utan förkunskaper men ändå så lugn, lyhörd och duktig. Hon lastade på och av Kalle, ledde runt honom på arbetsplatsen och bad honom lägga sig fint i gräset som om hon aldrig gjort annat. Den praoeleven kan gå långt i vår bransch:)
 
På agendan stod femkamp med kamelfrågesport där deltagarna först får komma lagvis och ställa en miljon frågor för att utbilda sig lite.
De får också utse en person ur laget som får en snabbkurs i hur man leder, stoppar, backar och lägger en kamel. 
Sen skuttar de glatt vidare och utför lite andra mer okameliga grenar för att på slutet återvända och svara på ca 10 kamelrelaterade frågor och visa vilket lag som har den bästa kamelföraren. 
Som lite extra krydda har vi även en utslagstävling där de får gissa vilka tre frukter/grönsaker Kalle väljer först när vi placerar ut dem framför honom.
Av ca 10 frukter valde Kalle att ta en morot för att sedan saligt suga på ett äpple tills deltagarna gav upp och solen gick ner.
 
 
 

KAMELTÄVLING!

Några av er undrar hur mycket Smirre väger och det undrade ju även jag, därav utflykten till Opus Bilprovning.
Jag tänkte innan jag avslöjar Smirres vikt utlysa en liten tävling om det är nån som är sugen.
Priset till den som gissar närmast är återigen ett härligt Kamelhäng med mig inkluderad.
 
Till er hjälp får ni följande fakta: 
Smirnoff är ca 2.20 på högsta puckeln och ca 1.90 mellan pucklarna. Jag som står bredvid på de flesta bilder är 1.71 lång och väger 62kg. (Värst vad utlämnande det blev här då!)
Tillsist kan jag ju också för att göra det hela lite klurigare och mer spännande nämna att Hussen och jag själva blev lite förvånade över vad vågen visade.
Ni lämnar era gissningar i kommentarsfältet.
 
Så, låt bäste kamelexpert vinna!
 
 
 
 
 
 

invägning

Smirre tog en tur till Opus Bilprovning häromdagen
 
 
Nu undrar ju samtliga läsare varför man släpar iväg sin kamel till ett sådant otippat ställe men svaret är ju givet;
de har en sån utmärkt finkalibrerad våg där!
 
 

lunchmöte

Semlon har haft fantastiskt roligt besök av Turk-hunden Diggi på jobbet idag.
Småbusarna levde rövare som aldrig förr och nu sover Semlon gott v här på jobbet.
 
 
 

att hålla sig på vägen

Man tager ju som bekant vad man haver och med Aska som rehabar i oviss tid kastar jag mig genast över de övriga familjemedlemmarna och sätter lite mer fart på dem istället.
Ärtan t ex har ju vilat sig i form och jag terapiar nu med mig själv i vagnen var och varannan dag. Kan nog bli riktigt bra det där i slutändan om vi bara ser till att hålla oss på vägen i fortsättningen. 
På vägen även om det ser ut som att Ärtis har andra planer men det har ju hon ofta så det är bara att vänja sig. Tråkigt bara att det blir sådana ödesdigra konsekvenser när man hyssar i hög hastighet med vagn bakom sig.

söndag

Efter Semlons och min mil fick vi en fortsatt trevlig söndag. 
Semlon vilade upp sig lite först
 
Ärtis fick jobba lite hon med och var på strålande humör trots att hon jobbat 3-timmarspass både på Valborg och 1:a maj.
 
Och kamelas tog en promenad i solskenet. 
 
Matten hann dessutom pyssla om stackars Aska och hennes trasiga ben, mocka hos kamelerna och städa sitt eget bo.
En ruskigt effektiv söndag kan man sammanfatta det hela som.

STOR DAG

Jag har gjort något stort idag, ett mål är uppfyllt och jag känner mig vild.
Jag har sprungit min första mil!
Semlon, min PT och löparcoach peppade såklart som vanligt, han som alltid springer minst det dubbla.
 
Så här gick det till:
 
0-1km: 
Jag: Nu ska du få vad du förtjänar!
Kroppen: wää, jag orkar nog inte idag
Semlon: Wiiie! Matten tar på sig löparskorna!
Kamelerna: titta där kommer Matten, vad hon ser pigg ut i dag då, hoppas hon inte ska hit.
 
1-2km
Kroppen: jag är kissnödig. Och törstig. Och bla bla bla...
Jag: glöm det.
Semlon: sniff sniff, springa springa, tjohooo!

2-4km 
*fibblar med musiken i mobilen- springandes - glömmer bort allt annat*
 
4-5km
*struntar i musiken, lyssnar på min andning och fåglarna*
Kroppen: alltså, hör nu här, det här känns....
Jag: Skärp dig nu, vi har just börjat.
Semlon: Sniff sniff, springa springa, tjohooo!

5-6km
Kroppen: alltså, nu börjar det ta emot här...
Jag: Har vi sprungit så här långt kan vi springa det dubbla.
Kroppen: *gör stora ögon*
 
6-8km
Kroppen: uäää, det gör ooont, det går inte, jag orkar inte!
Jag: ja, jag börjar också fundera lite här...
Semlon: Sniff sniff, springa springa, mera mera!
 
8-10km
Kroppen: jag döööör, du måste ringa efter hjälp, sniff!
Jag: nej nej, bara lite kvar, oj vad bra vi är!
Semlon: Men springer vi inte i lite väl lågt tempo? 
Kamelerna: Jahaja, nu kommer hon tillbaka, det där ser ju lite ansträngt ut. Varför håller hon på så där?
 
10km
Jag: Wohooo, jag måste smsa alla jag känner och berätta, få se här nu...Hovslagaren, Mamma och Pappa, Stina....*mass-sms:ar*
Kroppen: aj aj aj
Semlon: Är vi redan klara? Ska vi inte ta en sväng till, kanske åt andra hållet? Eller i skogen, ja, ja!
 
 
 

hurra!

Kalle fyller 6 år idag!!
 

RSS 2.0