klagomål

Inte bara jag som gnäller i bloggen. Smirre hade en dålig dag för ett tag sen men innan ni klickar på länken vill jag varna känsliga tittare. Smirre ser ovanligt plågad ut och gnäller i högan sky och jag misstänker starkt att jag nu får minst tre djurrättsaktivister efter mig som anser att kamelen är torterad och omedelbart bör transporteras tillbaks till sitt naturliga habitat som de egentligen inte har en aning om var det är någonstans...
 
https://www.youtube.com/watch?v=c3jfPIq_ROQ
 
Anledningen till denna missnöjesyttring är helt enkelt att Smirnoff dagen innan genomlidit ett pass med mig och Vicki där han presterat mycket bra men något jag lärt mig under åren med kamelas är att absolut inte träna något svårt med en kamel två dagar på raken utan istället bara låta dem vara utan att knappt ägna dem en blick så de får smälta den nya infon.
Nu var jag dock så järv att jag tog med Smirre på en ridtur med Aska dagen efter träningen och när vi kom tillbaka bad jag honom lägga sig ner. Då brast det för den stackars kamelen och han talade tydligt om hur ofördelaktigt behandlad han kände sig.
 

ännu mera blä

 

blä

Aska mår inte bra och då mår jag ännu sämre, vi sitter ihop så det gör fysiskt ont efter alla år tillsammans. 
Ringer Hästdoktor idag och hoppas det reder sig. Kanske doktorn har nåt piller mot psykosomatiska problem hos överkänsliga Mattar också?

kaos på vägarna

 
Vissa dagar är lite speciella. Jag önskar att jag nån gång lär mig hur jag ska se tecknen i förväg och på så sätt lyckas avstyra dumheter som att ge oss ut på tur dagar som denna.
Egentligen var det inte så mycket den vilda Smirnoffs fel utan mer omständigheterna som gjorde att det blev som det blev idag.
 
Låt mig punktera förloppet:
 
  1. En snäll bilist stannar intill vägkanten för att släppa förbi oss. För att inte den rara bilisten ska behöva vänta i onödan ska vi liksom bara trava förbi lite snyggt sådär men Smirre har packväskorna på sig som börjar skramla betänkligt. Tänk om det hoppar ut ett galet gasolkök och exploderar mellan tassarna på mig samtidigt som jag snubblar på en gaffel, tänker Smirre förskräckt och sätter världens fart bort från packväskorna som sitter fast på kroppen...
  2. Kamelen infångas och jag lugnar den skärrade farbrorn i bilen. "-ingen fara, det här händer hela tiden, nejnej, jag har kontrollen här, jaja, han klarar sig fint... lite nerver ja, ingen fara..."
  3. Vi rider vidare och möter upp med Hussen och Semlon till skogs. Vi lagar lunch i solskenet, djuren betar fridfullt och Semlon käkar korv och vi ska bara slumra lite i solskenet på en filt... zzz...och  "Nu drar Smirnoff!", utropar den observante Hussen.
  4. Likt nån jäkla Houdini har Smirnoff fibblat upp dubbelknuten han är bunden med och försvinner i 60 blås och jag kastar mig upp på Aska och börjar förfölja den redan försvunne kamelen i vild galopp.
  5. En halvmil senare ringer Hussen och har hittat kamelrackaren i en närliggande buske. Min slutkörda häst och jag vänder för att fiska upp rymlingen.
  6. Jag tackar Gud för att Smirre inte stött på nån stackars joggare eller ryttare under sin vilda framfart. Amen.
  7. Vi skrittar hemåt, och passerar några villaträdgårdar där en ful unge i den ocharmiga åldern 10-12 år står och tricksar med en fotboll. 
  8. Ungen tittar på mig och Smirnoff - jag tittar på ungen - och inser att NU lägger han in den värsta straffsparken i sitt liv, bara för att han kan.
  9. POFF, Aska far i luften, Smirre drar som en avlöning i juletid och ungen flinar brett när han ser mig försvinna efter den återigen förlorade kamelen.
  10. Kamelen infångas för tredje gången och nu får det faktiskt vara nog så nu rider vi hem. Tanken fanns att ta en tur med Ärtan och vagnen eller en sväng på Kalle men vid närmare eftertanke... nej.., jag stannar nog hemma resten av dagen och hoppas att inte taket rasar in eller tvättmaskinen tar eld.
Lunch i det gröna.
 
Fridfullt innan kaoset bryter ut.
 

racekamel?

Jag har jobbat alldeles för mycket på sistone.
Så där mycket att man tappar inspirationen och allt mest sker för att det måste och med lite tvång.
 
Men så dyker de där små magiska stunderna upp.
Smirre, Aska och jag i full fart på dirttracken i solnedgången t ex - kan det blir roligare?
 
 
 
 
Suddiga bilder? 
Tycker nog jag är rätt vass som kan slita upp mobilen och fota i full fart på en glad häst med en ännu gladare kamel i handen;)
 
 
 
 

Sen körtur

Ärtan och jag travade längs vägarna i går kväll helt utan att skena, kasta oss i sidled ner i dikena eller annat Ärtan-relaterat ofog.
Tänk vad nya tänder och bett kan göra underverk.
 
 

spyor och eriksgator

Vår söndag har förutom de ordinare ridturerna och hundpromenaderna bl a bestått av att avmaska Smirnoff.
När vi just tryckt ner den sista laddningen i halsen på honom råkade grimman åka av och Smirre pep ut ur ladan snabb som en liten vessla. Utanför hörde vi hur han stod och ulkade och kväljde men när jag gick ut och kikade kunde jag inte se några maskmedels-spyor.
Skönt, tänkte jag och var nöjd i ca en timme för det var då jag tog in Kalle för att göra i ordning honom inför jobb och jag upptäcker att någon har spottat ut en hel laddning avmaskning i pälsen på honom.
Trevligt. Verkligen.
 
Hursomhelst blev Kalle ren tillslut och vi åkte och jobbade i det vackra vårvädret.
Jobbet var enkelt och bestod av att likt en eriksgata eller Jesus eller annan valfri skridande ceremoni/högtidlig kändis vandra längs en lång väg med vatten på bägge sidor med en vinnare av en stor tävling på ryggen.
När vi kom över på andra sidan fick han sitt pris och publikens stora vördnad.
Ganska mäktigt faktiskt och ett riktigt kul jobb!
 
 
Innan hemfärd dök en liten pojk som var så otroligt kamelsugen upp och fick sig en tur i solskenet han med,
 
 
Kalle har aldrig sett stora vågor som dessutom skvätte på honom men Kalle är alldeles för cool kamel för att hetsa upp sig över något sådant. Att noja över potentiella faror får stå för Matten.
 

Matten är tillbaka

Åtminstone en stund för nästa vecka går jag nog under jord igen, i dubbel bemärkelse med tanke på vad jag jobbar med, haha, vad rolig jag är.
 
Smirre, Aska och jag tog en skön tur ikväll iallafall. Så de minns vem jag är.
 
Sniffa kamel. Något alla borde prova. Måste vara bland det bästa för näsan och själen.
 

poesiafton

När det är lite mycket och man känner sig liten
när saker känns fel
och kroppen är sliten
får man ta sin kamel,
en tur ut i natten 
så vänder det snart 
på finaste skatten.
 
 
 
Lycklig som få
att få väcka en kamel
att få den att gå
fast timmen är sen
 
Kvällen känns vårig
kamelen är hårig
Matten hon tänker
under stjärnor som blänker
att lycklig är den 
med en kamel i sitt hem
 

ensam kamel söker

Efterlysning!
 
Vi är två kameler i Stockholmsområdet som undrar var vår matte tagit vägen.
Hon sågs senast för ett par dagar sen och hon kan ha skymtat förbi i morse men vi är inte helt säkra för vi.. ehh...typ...sov...
 
Matten är 171 cm lång och normalbygd. Hon hade vid tillfället för det eventuella försvinnandet ljustbrunt hår fladdrandes i den höga farten och "gå till jobbet kläder" på sig.
 
Någon som sett henne? Vi saknar henne och misstänker att hon övergivit oss för gott.
 
 

Det har börjat

Nu ryker all den fina vinterpälsen. Sniff, jag kommer att sakna den.
 
 

avmaskningsprojektet är igång

Här har det avmaskats kamel i afton och tillskillnad från förr då även jag fick mig en kur mitt i tumultet, hamnar numera inte en droppe utanför.
Allt tack vare vår superavmaskare Vicki och min eminenta avmaskningplattform.
Vill även gärna tillägga jag faktiskt också är med och är behjälplig på ett hörn. 
 
 
Inte mindre är 5 sådana här flaskor till det facila priset 705:-st går det åt.
Efter detta ska vi avvakta en vecka för att sedan köra en kur med ett annat medel som kostar ungefär detsamma.
Sen kan folk ju tro att man kan komma och pruta på priset när det är dags att hyra en kamel.
Lycka till med den saken säger jag och ser lite bister ut.
 
 
Kalle är upphängd och klar. En nödvändighet då all den dyra vätskan annars vänder i första magen för att med ansenlig kraft sedan hamna i mitt hår. En nackdel med kameler - jag erkänner.
Smirre assisterar i bakgrunden helt ovetandes om att det till helgen är han som hänger där istället.
 
Och till alla djurrättsaktivister, förståsigpåare och andra självutnämnda experter av alla de slag vill jag bara säga att: inga djur kommer till skada här och nej, kamelen hänger inte och dinglar i nacken fritt i luften. Så. Lugna och fina nu.
 
För att förklara avmaskningsplattformen lite närmre så är de så enkelt att jag har lagt ut ett golv på loftet som håller för två avmaskningsexperter av normalvikt.
Jag har också tagit mig tid att skruva upp tre ringar att binda avmaskningobjektet i. 
Sedan är det bara att öppna luckan in till kameldelen i ladan, binda upp sitt tilltänkta offer (inte parasiterna då utan jag syftar på värddjuret) och köra ner sprutan i halsen på dem.
Och där sitter vi högt ovanför den förnärmade kamelen och slipper alla karatesperkar och spott och spe.
 
Ååå, jag är så smart.

en söndag med hurtbullarna

Gick som vanligt ut hårt och intensivt med långpromenad med Semlon på nästan en mil i morse.
Följde sedan upp med en ridtur med Jessica på Ärtan och Smirre bredvid.
Smirre visade att han var stor kille och ville hellre gå med Jessica och Ärtan än med mig och Aska. Sved lite i kamelmorshjärtat men det är väl så det känns när de små växer upp.
 
 
Tanken var att avsluta dagen med en tur på Kalle men det blåste så mycket att träden föll åt alla håll så vi stannar i stugan och kurar och kurrar med katterna istället. Inte en helt otrevlig sysselsättning det heller.

En ganska värdelös tur

Glad i hågen förberedde jag hästarna för en rejäl kvällstur med picknick, filtar och fotogenlyktor. Hussen och Semlon var också peppade och vandrade i förväg för att få lite extra motion och jag rullade äntligen ut med vagnen fullpackad med trevligheter.
 
 
Aska kändes genast trött och hela ekipaget väldigt ryckigt och det tog inte lång stund för mig att fatta att bromsarna på vagnen låg på!
Eftersom problemet tilltog för varje meter var det bara att vända och sista metrarna fick den stackars hästen släpa vagnen med stillastående hjul i gruset.
 
Men man måste ju alltid göra det bästa av allt så nu har vi picknick med vin och fotogenlyktor i carporten medan Hussen meckar maratonvagn. Stämningen är fin och katterna är överlyckliga över att få sitta i vagnen med oss.
 
 

före och efter

När man ska ut och visa sig bland folk med sin kamel är det tyvärr inte bara att plocka ut honom, borsta av lite damm och dra iväg.
Vägen till en anständig kamel är mycket längre än så.
I den ulliga pälsen sitter nämligen ca en miljard små höstrån intovade och varje litet strå måste plockas för hand, lager för lager tills man når hårbotten.
Där börjar det riktigt jobbiga för där finns det MYCKET hö, nästan en veckas ranson faktiskt, och den är kraftfullt intovad i underullen. Därför händer det ibland att när jag har pillat, plockat, borstat och kammat i två timmar så hoppar jag över det där sista. Vilket i sin tur resulterar på att höförrådet byggs på. 
Fast det kan ju vara bra om kristtider skulle uppstå med dåliga skördar och så.
 
 
Före
 
Efter. Ca 1.5-2 timmars arbete. Oavlönat. Utan paus. Ibland i minusgrader. Och regn.
 

miner

Jag:  -ååhh, vad fina vi är med nya utrustningen och fina vagnen och allt. Hussen, ta en bild på mig och min söta ponny
 
Ärtan  -Jag ska fan inte va med på nån bild!
 
Jag:  -Jo Ärtan, sköt dig nu och försök se lite söt ut, du vet så där med gulliga ponnyblicken.
 
Ärtan:  -du menar så här?
 
Jag:  -suck.
 
 
 

parasiter igen

Nu är de små äcklen för många igen och idag har jag förutom att vara på kurs och jobba från 7 till 18 hunnit vara i kontakt med SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt), veterinären och Apoteket.
Utöver detta har vi lagat en god gryta och t.o.m hunnit äta av den för att tillsist slänga oss ut och slutföra vår Avmaskningsplattform i ladan. Mer om den så snart jag hinner.
 
Nu: sömn.

filmtajm

Liten filmsnutt från skön tur igår:
 
https://www.youtube.com/watch?v=8y2d7ipqU3k
 

annandagsturer

I det vackra annandagsvädret fick vi med oss Diggy och Bosses Matte ut på en tur för första gången.
 
 
Kalle var som vanligt trevlig mys-kamel trots att ryttaren gjorde det mesta förutom att faktiskt rida honom
 
Att sitta med Skype och fejsbuck är det inte så många som vågar roa sig med första gången de tar en kameltur men vår vän från Turkiet är en tuff kvinna.
Å andra sidan ser ju inte Kalle superstressad ut, eller vad tycker ni?
 
På eftermiddagen trodde inte Aska sina ögon när jag kom för att lägga på henne sadeln för andra gången samma dag men hon fann sig rätt snabbt och det blev en underbar tur ihop med Smirre.
 
Semlon passade på att ha röjarskiva med Diggy i några timmar och är nu rätt tam. Kul att det finns någon som kan trötta ut vår lille hund.
 
Pinsamt för Semlon att däcka ihop med stöldgodset - Mattens toffel. Känns som att någon är lite avslöjad här och så hänger jag ut honom på internet till råga på allt.
 
 
 

yeah, right

Hussen Johan satt precis här bredvid i soffan och kommenterade inlägget om när Smirnoff springer lös i skogen.
 
"He he he"
 
Vad?
 
"Ha ha ha!"
 
Whaaat?
 
" jo jag såg just framför mig en svampplockare i skogen som tittar upp och får se Smirre komma lufsande för sig själv på stigen."
 
"Ooookej...?"
 
"Ja och så ringer han en polare och försöker förklara vad som just hänt"
 
Svampplockaren: Shit, jag är ute och plockar svamp och vet du vad som just hände?!
 
Polaren: Öhh, nääe?
 
Svampplockaren: Alltså, det kutade just förbi en jävla KAMEL!
 
Polaren: Ööhh, yeah, right...
 
 

haveri

För ganska exakt ett halvår sedan hamnade Ärtan och jag uppochned i ett dike under en körtur. Som flygkunnige Hussen säger; det var ett fullbordat haveri.
För att ett haveri ska inträffa ska en massa skit inträffa och samverka på en gång, det är inte EN grej som fullbordar ett haveri.
 
Faktorerna vid detta tillfälle var följande:
 
  • Ärtan hade under en period betett sig mer och mer knasigt under körningen. En massa fix och tricks med huvudet och munnen bl a, som jag dumt nog sammanfattade under kategorin Knasig Kuse.
  • Glada hästar i hagen utmed vägen som uppmuntrade till bus.
  • Och en glad schäfer som plötsligt dök upp på tomten snett bakom oss.
Sen bar det av kan jag lova.
Full spätta på längden ner i ett dike, hela ekipaget hamnade på sidan men Ärtan tog sig upp och skenade vidare i diket med mig och vagnen på sidan.
Jag rullade tillslut ur kuskkilen och Ärtan släpade upp femtontusenkronorsvagnen ur diket och ut på vägen.
Någonstans där hamnar den dyra vagnen rätt igen och Ärtan joggar glatt vidare hem med mig flåsandes 50 meter bakom.
 
Väl hemma konstateras följande:
 
  • Ärtan blöder som en gris.
  • Jag kan inte röra ett av fingrarna.
  • Vagnen är okörbar.
  • Selen är trasig
  • Haveriet är fullbordat.
Ärtan och jag läkte ihop fysiskt rätt snabbt. Selen och vagnen lappades ihop och rätades ut. Men mitt självförtroende har fått sig en liten törn och jag oroas av Ärtans beteende.
Efter detta haveri börjar jag jaga veterinärer som känns seriösa, kunniga och har ett gott rykte. Detta tar ca fyra månader och lägg till väntetid och lite semester på detta så har månaderna helt plötsligt sprungit iväg.
 
Nu är Ärtan iallafall genomgången och klar. Vi har provat ut bett och ältat lösningar och jag har tillsist satt mig i vagnen och konstaterat att det här kanske kan funka.
 
Så här är vi idag:
 
 
Pepp och ovationer mottages tacksamt.
 

kamel på flykt

Vad är nu detta?
 
 
Jo det är Smirnoff som drar som en avlöning i skogen.
Smirre följer ju med så fint att man knappt märker att man har honom i handen och därför måste jag med jämna mellanrum testa om han verkligen behöver gå i koppel, vilket uppenbarligen är nödvändigt.
Men skam den som ger sig, en vacker dag ska han nog lära sig han med och under tiden får jag väl jaga rymmarkamel i naturen.
 

påsktur

En perfekt påskafton får man endast mellan pucklarna på en kamel i solnedgången.
Kalle kom glidandes så fort han såg mig i hagen och stoppade in huvudet i grimman och ville verkligen med.
Shit, han är så fin att man bli alldeles varm och lycklig den där Kalle Kamel.
 
Kalle är påklädd och redo för kvällstur.
 
Lycklig matte på lycklig kamel.
 
 

långfredagsmys

En härligt ledig och djurisk dag är snart till ända.
Vi gick ut stenhårt i morse med långpromenad med Hussen, Semlon och Smirnoff och Matten själv förstås.
 
 
Smirre och jag blickar stolt ut över vidderna. Notera gärna att jag är klädd i mina varmaste, största och bylsigaste ytterkläder och Smirres framben är ungefär lika stort som hela jag på.bredden, han har verkligen biffat till sig, vår lille pöjk.
 
Efter morgonpromenaden var det dags för prinsessorna att få sig ett tur. Det blev vårpremiär med maratonvagnen;
 
 
Och Ärtan fick springa bredvid som vanligt, då ser man så här koncentrerad och allvarlig ut:
 
 
Efter dessa motionspass åkte vi hem till goda vänner och hängde med lite fler hästar, katter, höns och roliga får.
Vi råkade dessutom äta upp ett av familjens lamm och fick med oss två fårskinn hem som jag nu sitter och värmer mig med i stugan.
Skönt att veta är att det var lyckliga djur som vuxit upp under trevliga omständigheter, helt omedvetna om sitt öde.
Kändes dock lite abstrakt att först bära runt på en kelsjuk lammunge för att i nästa stund äta upp kollegan och svepa in sig i hans mormor.
Hade nog känts ännu bättre att kramas med en kikärta eller annat valfri baljväxt för att sedan slänga ner den i en gryta och slutligen käka upp den men i dag släppte jag ut bronsåldersmänniskan i mig och dissade vegetabilierna.
 
 

kvällsljus och jakthjortar

Så otroligt trevligt med ljuset om kvällarna! Semlon och jag sprang över 7 kilometer efter jobbet (alltså efter 19) och det var fortfarande lite ljus kvar ute när vi kom hem. GRYMT! 
Kamelas stod ute och var extra snygga i kvällssolen de med:
 
 
Imorse var det inte lika soligt men ändå en trevlig morgon då jag fick mig ett garv när 27 hjortar bestämde sig för att sätta Semlon på plats och jagade honom istället för tvärtom. Hehehe, skitkul faktiskt.
Måste varit jakthjortar.
 
 
Ser ni den vita hjorten? Så fin men inte så diskret men vi har bett jägarna att freda den. Känns lite osportsligt att knäppa den tycker jag.
 

RSS 2.0