flytt till skogs

Vad vi gör?
Ingen fara! Vi har bara jobbat lite mycket igen och nu tar vi igen oss och campar i skogen. Hästar, Hunden, Hussen och hans Hustru. Hkamelerna hfick hstanna hemma.
 
 

morgonstund

I brist på något spännande och konstruktivt att skriva om får ni några morgonbilder på Semlon
 
"Hähähähä Matte, solen skiner och jag snubblar närsomhelst på tungan!"
 
"-Vad tror du Matten? Är det safe? Inga sabeltandade bävrar i ån?"
 
"-Ok, säger du det så vågar jag väl kolla."

utslagen kamel

Jag hittade Smirnoff när han sov djupsömn i morse. Han var så utslagen och avslappnad att överläppen flöt ut på marken.
Själv fick jag bita mig i kinden för att inte börja fnissa högt när jag smög mig på honom. Låter fräckt och lite taskigt men ni ska veta att jag aldrig skrattar ÅT mina djur, jag skrattar MED dem. Stor skillnad.
 
 
Han såg helt väck ut när han tillslut vaknade och såg sig lite fundersamt omkring som att han undrade vad som hänt och hur han hamnat där.
 
 
 

myssvans

Semlons rotborste till svans kommer till nytta när frusna Grynet ska sova.
 

den perfekta dagen

Idag var det Semlons dag.
Först vilade han upp sig ordentligt efter en slitsam vecka som blomsterhandlare. Mycket begravningar och sånt, pust och flämt.
 
På morgonen blev han väckt av Brallan som älskar sin hund mest i hela världen.
 
Sen hände det grejer, Semlon åkte nämligen på släktträff i Salbohed.
 
Det var en mycket lyckad sammankomst om än lite arbetssam för Hussen och Matten var ovanligt noga med att man inte fick träna rösten högst av alla och så skulle man helt plötsligt visa för släkten att man kan gå i koppel ibland också. Svåra saker för en bonnahund som Semlon men det gick tillslut.
 
Semlon kommer från en ovanligt fin kennel som heter http://www.eldhastenskennel.se/ och går man i Västgötaspetstankar (det gör väl alla?) så är det där man ska leta för då kan man ha turen att hitta en nästan lika fin hund som Semlon.
 
När vi kom hem på eftermiddagen tog Aska och jag en sån där Magisk tur. Man vet aldrig innan om den kommer bli magisk eller inte för de där speciella turerna dyker upp när man minst anar det.
Varken Aska eller jag kan förklara vad det är men det är nåt i luften, nåt i sättet vi rör oss tillsammans och kanske nåt i ljuset. Vi är i en sagovärld, en annan dimension där ingen kan störa oss. Vår egen fina skimrande bubbla. Ingen vet var vi är, vad vi gör och allt är vackert och harmoniskt. Inga djur flyr när vi närmar oss utan rådjur, harar, hjortar och fåglar tittar bara upp och fortsätter sedan med sitt för i vår sagovärld stör vi inte varandra.
 
 

fredagsmys

Alltså den där Murre-Sprätt, villken kamel han är och vad han tar sig!
Aska, Smirre och jag tog en sväng i solnedgången. Det var ett herrans blåsande som vanligt så djuren var lite på tårna men trots vinden och tack vare min lugnande skönsång  fick vi en bra tur tillsammans.
Jag tog mig t.o.m mod till mig och travade lite med Smirre bredvid trots mina bittra erfarenheter för ett år sen då Smirre fick glädjefnatt och råkade sparka av mig foten i farten.
 
Med båda fötterna intakta sitter jag nu och myser över att det är fredag och vi har två lediga dagar av hyss och upptåg framför oss.

vintermånad

Jag är inte överraskad, inte besviken eller nedstämd.
Jag bara konstaterar att det inte är vår ännu.
 
 
 
 

tisdagmorgon

"Hallå pojkar! Hur mår ni egentligen? Ni ser lite döa ut?"
 
"-Tackar som frågar, allt fint här men rätt morgontrött, eller hur Smirre?"
 
"-Smirre?"
 
"-Happ, kul kille. Då somnar väl jag också om"
 
 
 
 

stormigt på landet

Det var då ett herrans blåsande i det här landet! Ett träd i veckan ligger och inkräktar på framkomligheten och hästarnas vett blåser bort.
Kamelerna är dock inte lika lättstressade när det viner om öronen så det gick faktiskt att ta med dem på liten söndagspromenad
Däruppe på pucklarna kan man se vad det är för vindriktning.
 

Pojkarna fick öva på att ligga fint i gruset
 
Det gick bra ända tills Smirre fick för sig att han skulle rulla sig lite och välte sina 700 kilo rätt över bengeten Kalle som surnade till och fräste grinigt åt Smirre att lägga av och hålla rätt på kroppsdelarna.
 
Sen gick vi och betade lite på mattens grämatta som tagit sig bra i vårsolen
 
Och till alla förbipasserandes stora förtjusning fick kamelerna gå i hästhagen resten av eftermiddagen
 
"-10 kronor titten!", piper Ärtan och ställer sig mitt i bild.
 
 

hoppsan!

Alltid lika jobbigt när det händer.
 

på rymmen

Ursäkta mig, men vart är ni på väg?
 
Vi har ju just varit ute?

recept på Toksoppa

8 centimeter päls är för mycket, avlägsna hälften
 
Sådärja. 
Ställ sedan in din lösdriftshäst i ett stall i åtta timmar så hon får samla på sig lite energi.
 
Addera sen följande ingredienser:
 
  • Kuling-med stormstyrka i byarna
  • Nedfallande grenar
  • Nedfallande isbitar
  • En allmänt hotfull yttermiljö
 
Sen blir det åka av kan jag lova.
Jag kan ju tycka att full fart framåt vore en sak att hantera men de där osjyssta sidvärtesrörelserna i överljudshastighet är inte bra för mina redan sargade kroppsdelar. Idag var vi högt och lågt och framförallt överallt.
Men men, kul att nittonåringen är pigg och rask iallafall.
 
Hotande livsfara
 
Hotande livsfara 
 
Hotande livsfara
 
 
 

ett hett tips

Håll utkik efter den här:
 
http://www.imdb.com/title/tt2167266/?ref_=nv_sr_1
 
och oss...

följ Kamelmors exempel

I morse kutade Semlon och jag runt en 3 kilometersslinga i ett motionsspår vi aldrig provat förut. 
Mycket märkligt med tanke på att den funnits där så länge jag levt och jag passerar den nästan dagligen. Kan det möjligtvis vara så att vi inte är några motionsslingeentusiaster utan helst håller oss för oss själva ute i bushen där ingen levande människa kan se oss? Så är det nog.
 
Hursomhelst var det en mycket vacker och ödslig slinga med en massa skojiga forlämningar runt oss, fast nu var det ju motion det var fråga om så den kulturhistoriska vandringen får vi ta en annan dag när vi är färdigmotionerade och inte har bråttom till jobbet.
Kunde dock inte låta bli att stanna till oss fnissa lite åt denna:
 
 
En sån sten tycker jag att jag också förtjänar den dagen det är över.
Låt mig öfversätta texten om ni inte ser;
 
"Entreprenören och mångsysslaren Kamelmors makalösa arbetssamhet nit och skicklighet har förvandlat denna stenbundna alftract ifrån en förut ohygglig mark till en nyttig och behagelig hage bebodd av kreatur af bästa sort
jordägare som detta läser
om du med ringa kostnad will pryda din gård och gagna dina efterkommande så uppmuntra din betient att följa Kamelmors exempel.
A 2014"

 
 

en skatt

Känslan när vovve hittar världens godaste ryggrad med KÖTT på är lite dubbel. Semlon sprudlar av glädje över sin skatt och tycker att det är fäääst medans jag samtidigt förnimmer en doftslinga av förruttnelse.
Men jag biter ihop och låtsas gilla festen och vänder mig diskret bort och döljer min kväljning noga, man vill ju inte såra den lille...
 
 

trött och slött

Alla utom Semlon släpar sig fram just nu. Kamelerna har visserligen ett inbyggt släp i allt de gör men hästarna visar inte en tillstymmelse till att orka engagera sig i nåt. De går mest och drar benen bakom sig och svettas och flåsar.
Ungefär som jag just nu. Måste vara nån pandemi som går?
Har likt förbaskat försökt vara energisk och peppande men samtliga Hårbollar sa ikväll åt mig att lägga av och låta dem vara. Åtminstone tills de tappat några kilo päls. 
Märkligt att man saknar hyssen och spratten när de är borta, man tar dem lätt förgivet.
Vi får väl vila på saken idag och hoppas att energin återvänder så det blir lite ordning på hyssen igen.

vår

Söndag i vårvädret var inte äckligt alls. Då ägnade vi åt följande:
 
Latade oss
 
Premiärkörde maratonvagnen
 
Semlon var stjärnkusk som vanligt
 
Käkade upp trädet som blåste ner på mattens tomt under natten
 
Och så latade vi oss lite till
 
 

underbart!

Aaaaahhhh, första ridturen i vårvädret. Fantastissssskt!
 
 
 
 

arbetsmyran här

Usch och förlåt min frånvaro. Det är ju hemskt att en blogg kan ge en dåligt samvete, men här är jag nu till er tjänst.
Veckan har bestått i att arbeta och överleva detta. Hästarna har fått komma ut på lite sporadisk motion, nattetid (himla normalt faktiskt, jag vet) men då ligger kamelerna och sover eller idisslar och vill absolut inte ge sig ut på några äventyr.
I helgen hoppas jag att jag inte känner mig alltför utbränd utan kan ge mig ut i skog och mark och fiska efter lite ny energi.
 
I brist på trevliga nytagna bilder rotar jag lite i arkivet och upptäcker att det tydligen bara finns ett sätt att hälsa på sin kamel.
 
 
Oj, det var djupt i arkivet! Tur att vi fått tag i lite riktiga grimmor.
 
 
 
 

morgonhund

Semlons sinnestillstånd kan till största delen av dygnet liknas vid en iller på speed.
En höghastighetskamera skulle inte få det lätt kan jag säga.
Utom strax före före halv åtta på morgonen. Det är då jag passar på att fota honom och njuta av de stilla små hundsnarkningarna och doften av varm mjuk och trött hund.
En bra start på dagen helt enkelt.
 
 

söndag utan väder

Mycket märkligt men idag hade visst vädret upphört. Ingen sol, inget regn eller snö och helt vindstilla. Vi varken frös eller var varma.
Trots denna väderparadox gav vi oss ut på minikaravan, Jessica och jag. Som alla pilgrimer och nomader stannade vi och drack varm choklad och käkade kanelbullar och skiftade riddjur. För sånt gör pilgrimer och nomader har jag fått för mig.
Det blev en tretimmarstur och alla njöt av ickevädret och bullarna.
Och som vanligt får man inte bestämma storlek på bilderna när man bloggar från mobilen...
 
 

lördag

Idag har matten för en gångs skull varit ledig och då händer det grejer vill jag lova.
Vi rivstartade med en långpromenad och lite bergsklättring:
 
 
Semlon, min lille bergsklättrare, svårt att tro att han är en slätthund som han tar sig fram.
 
Sen var det dags för ett pass med Smirnoff och ett sådant kan ju som bekant sluta lite hursomhelst.
Jag testade lite nya grejer idag och lät Smirre vara lös i skogen en stund.
Det slutade med att Aska och jag fick lite extra motion när vi jagade kamel på militärområdet men motion har väl aldrig skadat?
 
 
Som tur var fick vi tag i rackarkamelen efter en stund och sammanfattningsvis måste jag säga att både min samarbetspartner Aska och jag är mycket nöjda med vår kamel.
 
Svårt att se att nästan 800 kilo kamel ligger bredvid Aska som är hälften så stor. Tur att Tant Aska har respekt med sig trots sin oansansenliga kroppshydda.

RSS 2.0